Hoppa direkt till innehåll

Artikel 2 - Tillämpningsområde

  1. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 3 och 4 är denna förordning tillämplig på följande entiteter:

    1. Kreditinstitut.
    2. Betalningsinstitut, inbegripet sådana betalningsinstitut som är undantagna enligt direktiv (EU) 2015/2366.
    3. Leverantörer av kontoinformationstjänster.
    4. Institut för elektroniska pengar, inbegripet sådana institut för elektroniska pengar som är undantagna enligt direktiv 2009/110/EG.
    5. Värdepappersföretag.
    6. Leverantörer av kryptotillgångstjänster, auktoriserade enligt en Europaparlamentets och rådets förordning om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 och direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937 (förordningen om kryptotillgångar) och emittenter av tillgångsanknutna token.
    7. Värdepapperscentraler.
    8. Centrala motparter.
    9. Handelsplatser.
    10. Transaktionsregister.
    11. Förvaltare av alternativa investeringsfonder.
    12. Förvaltningsbolag.
    13. Leverantörer av datarapporteringstjänster.
    14. Försäkrings- och återförsäkringsföretag.
    15. Försäkringsförmedlare, återförsäkringsförmedlare och försäkringsförmedlare som bedriver förmedling som sidoverksamhet.
    16. Tjänstepensionsinstitut.
    17. Kreditvärderingsinstitut.
    18. Administratörer av kritiska referensvärden.
    19. Leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster.
    20. Värdepapperiseringsregister.
    21. Tredjepartsleverantörer av IKT-tjänster.
  2. Vid tillämpningen av denna förordning ska de entiteter som avses i punkt 1 a–t tillsammans benämnas finansiella entiteter.

  1. Denna förordning är inte tillämplig på

    1. förvaltare av alternativa investeringsfonder som avses i artikel 3.2 i direktiv 2011/61/EU,
    2. försäkrings- och återförsäkringsföretag som avses i artikel 4 i direktiv 2009/138/EG,
    3. tjänstepensionsinstitut som förvaltar pensionsplaner som tillsammans inte har fler än totalt 15 medlemmar,
    4. fysiska eller juridiska personer som är undantagna enligt artiklarna 2 och 3 i direktiv 2014/65/EU,
    5. försäkringsförmedlare, återförsäkringsförmedlare och försäkringsförmedlare som bedriver förmedling som sidoverksamhet som är mikroföretag eller små eller medelstora företag,
    6. postgiroinstitut som avses i artikel 2.5.3 i direktiv 2013/36/EU.
  2. Medlemsstaterna får från tillämpningsområdet för denna förordning utesluta sådana enheter som avses i artikel 2.5.4–2.5.23 i direktiv 2013/36/EU om de är belägna inom deras respektive territorier. Om en medlemsstat utnyttjar en sådan möjlighet ska den informera kommissionen om detta samt om eventuella senare ändringar av detta. Kommissionen ska offentliggöra informationen på sin webbplats eller på annat lättillgängligt vis.