Artikel 50 - Administrativa sanktioner och avhjälpande åtgärder

1. De behöriga myndigheterna ska ha alla tillsyns-, utrednings- och sanktionsbefogenheter som krävs för att de ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning.

2. De befogenheter som avses i punkt 1 ska omfatta åtminstone följande befogenheter:

   1. Få tillgång till alla dokument eller uppgifter i vilken form som helst som enligt den behöriga myndigheten är relevanta för fullgörandet av dess uppgifter och få eller ta en kopia av dem.
   2. Utföra kontroller eller inspektioner på plats, som ska omfatta men inte vara begränsade till att
      1. kalla till sig företrädare för finansiella entiteter och be dem om muntliga eller skriftliga förklaringar angående sakförhållanden eller dokument som rör föremålet för och syftet med utredningen samt nedteckna svaren,
      2. höra vilken annan fysisk eller juridisk person som helst som går med på att höras i syfte att samla in information om föremålet för utredningen.
   3. Kräva korrigerande och avhjälpande åtgärder vid överträdelser av kraven i denna förordning.

3. Utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att ålägga straffrättsliga påföljder i enlighet med artikel 52 ska medlemsstaterna fastställa regler om lämpliga administrativa sanktioner och avhjälpande åtgärder vid överträdelser av denna förordning och säkerställa att de genomförs effektivt.

   Sådana sanktioner och åtgärder ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

4. Medlemsstaterna ska ge behöriga myndigheter befogenhet att tillämpa åtminstone följande administrativa sanktioner eller avhjälpande åtgärder vid överträdelser av denna förordning:

   1. Utfärda ett föreläggande enligt vilket det krävs att den fysiska eller juridiska personen upphör med det agerande som strider mot denna förordning och inte upprepar detta agerande.
   2. Kräva att varje praxis eller beteende som den behöriga myndigheten anser strider mot bestämmelserna i denna förordning tillfälligt eller permanent upphör och förhindra en upprepning av denna praxis eller detta beteende.
   3. Vidta vilken typ av åtgärd som helst, även av ekonomisk art, för att säkerställa att finansiella entiteter fortsätter att uppfylla rättsliga krav.
   4. Kräva tillgång till, i den mån det är tillåtet enligt nationell rätt, befintliga uppgifter om datatrafik som innehas av en teleoperatör om det föreligger en rimlig misstanke om överträdelse av denna förordning och om dessa uppgifter kan vara relevanta för en utredning av överträdelser av denna förordning.
   5. Utfärda offentliga meddelanden, inbegripet offentliga uttalanden, med uppgift om den fysiska eller juridiska personens identitet och överträdelsens art.

5. Om punkt 2 c och punkt 4 är tillämpliga på juridiska personer ska medlemsstaterna ge de behöriga myndigheterna befogenhet att tillämpa administrativa sanktioner och avhjälpande åtgärder, med förbehåll för de villkor som föreskrivs i nationell rätt, på medlemmar i ledningsorganet och på andra personer som enligt nationell rätt är ansvariga för överträdelsen.

6. Medlemsstaterna ska säkerställa att alla beslut om att ålägga administrativa sanktioner eller avhjälpande åtgärder enligt punkt 2 c är vederbörligen motiverade och kan överklagas.